Caruso

Text och musik: Lucio Dalla

 

Qui dove il mare luccica 

e tira forte il vento
su una vecchia terrazza davanti

al golfo di Sorrento
un uomo abbraccia una ragazza 

dopo che aveva pianto
poi si schiarisce la voce

e ricomincia il canto:

 

Te voglio bene assai

ma tanto tanto bene sai
e' una catena ormai
che scioglie il sangue dint' e' vene sai...

 

Vide le luci in mezzo al mare

pensò alle notti la in America
ma erano solo le lampare
e la bianca scia di un'elica
sentì il dolore nella musica
si alzò dal Pianoforte
ma quando vide la luna uscire da una nuvola
gli sembrò più dolce anche la morte
Guardò negli occhi la ragazza
quegli occhi verdi come il mare
poi all'improvviso uscì una lacrima
e lui credette di affogare.

 

Te voglio bene assai

ma tanto tanto bene sai
e' una catena ormai
e scioglie il sangue dint'e vene sai...

  

Potenza della lirica

dove ogni dramma e' un falso
che con un po' di trucco e con la mimica
puoi diventare un altro
Ma due occhi che ti guardano
così vicini e veri
ti fanno scordare le parole
confondono i pensieri.

 Così diventò tutto piccolo

anche le notti la in America
ti volti e vedi la tua vita
come la scia di un'elica.

 Ah si, e' la vita che finisce

ma lui non ci pensò poi tanto
anzi si sentiva felice
e ricominciò il suo canto:

 

Te voglio bene assai

ma tanto tanto bene sai
e' una catena ormai
che scioglie il sangue dint'e vene sai...

 

 

Så vill jag älska dig

Svensk text: Okänd

 

Som regnet i november

som slår mot blanka fönster

Som solen i december

som färgar rött i barkens mönster

Som mödrarna på stranden

vinkar med sorgsna händer

Åt skeppet som försvinner

långt bort mot fjärran länder

 

Så vill jag älska dig

Med samma styrka älska dig

Så vill jag älska dig

Med samma längtan vill jag älska dig

 

Som flickan som har smitit ut

och gömt sig på balkongen

När ingen ser henne

släpper hon iväg den blå ballongen

Som trottoarens egen Pavarotti

den sanne kavaljeren

När ljudet av hans varma röst

ekar mot grannkvarteren

Som stolta barn som visar upp

att de kan gå som Chaplin

Och tar emot belöningen,

en korg med röda äpplen

 

Så vill jag älska dig

Med samma styrka älska dig
Så vill jag älska dig

Med samma längtan vill jag älska dig

 

Som pojken där i trädet,

han med de bruna benen

Snart skall han säkert våga

hoppa från högsta grenen

Som tärnan i sin fria flykt

högt över hamnens vimmel

En silversiluett som blänker till

mot en ljusblå himmel

Som mannen med sin trygga käpp

som så försiktigt vankar

Han stannar till och ler i smyg

på denna minnens tankar

Som vinden över ängarna

strax före gryningstimman

Den vänder upp, den ligger still

den skänker plats åt dimman

 

Så vill jag älska dig

Med samma styrka älska dig
Så vill jag älska dig
Med samma längtan vill jag älska dig